söndag 27 juni 2010

Broms är otyg

Skrittrunda runt den gamla vanliga Lisselbysvängen tillsammans med Eva & Herkules. Minus skogen, det är så hemskt mycket stickande och bitande insekter ute nu. Bromsen är värst, de biter hästarna där det gör mest ont i ljumskar, på skapet och mellan frambenen. De biter oss människor också, rakt genom kläderna. Usch, de där krypen är verkligen den värsta sommarplågan just nu. Men det roliga var den nya sadeln, den är gosig och skön för både matte och häst.

fredag 25 juni 2010

Pfiff bomlös

Kort kort detta. Red ut en kort liten skrittvända med den nya, underbara ljuvliga, bomlösa Pfiff-sadeln idag. Det blev kort eftersom det är midsommarafton och Danielle och Adam, som båda önskade mat innan jobbet, väntades hem. Möjligen var den medföljande sadelgjorden lite lång, men den funkar. Rider med fendrar så länge, måste leta reda på ett par vanliga stigläder.

onsdag 23 juni 2010

Ibland är man bra dum

Den mystiska hältan är klarlagd. Efter att ha tänkt rida ut igår med sadelgjorden felvänd :( igen så gick det upp för mig att det ju så klart var så. Vilken idiot man är ibland, men skönt att det var en sådan skitsak det berodde på, att han gick och slog armbågarna i kanten på gjorden.

I morgon ska den nya bomlösa hämtas, och jag är så GLAD!

onsdag 16 juni 2010

Konstigt halt, vrickat till?

Glad och alert häst leddes in i stallet tillsammans med Herkules. Han var verkligen pigg med vägvinnande och glada steg. Glad häst fick mieneraler och kross, gnagde lite saltsten. Blev "påklädd" leddes ut, blev uppsutten på och reds iväg på. Uppe på backkrönet där det börjar luta utför (vid postlådorna)  började han plötsligt gå orent! Red ett par tiotal meter till, hoppade av. Höger fram, men ingen ömhet, ingen värme, ingen puls, ingen svullnad, inget skräp i hoven. Fasen vet vad en liten häst kan göra med sig ibland. Jag ledde honom in i paddocken och han rörde sig fortfarande orent. Plockade av honom utrustningen och tog upp honom i hagen igen. Gick tillbaka ner till Eva som efter en stund ledde upp Herken också. Leo rörde sig inte riktigt fräscht, men travade och rörde sig bara med mycket lätt påverkan. Det får bli ett par dagars vila och tillsyn. De är så lugna gossar så det funkar.

tisdag 15 juni 2010

Vikt på rätt sätt, hoppas jag

Idag gjorde jag om mätningen innan jag och Eva gav oss ut på en skrittrunda (gamla vanliga Lisselbysvängen). Nu mätte jag nog så korrekt man kan enligt bilden i beskrivningen och istället för 199 cm blev måttet 183. En viss skillnad. Längdmåttet fick jag till precis detsamma som igår. Resultatet av detta blev 459 kilo!!!! En viss skillnad mot det vanliga viktmåttbandet. Och kanske kan det stämma att han väger obetydligt mer än Herkules, som viktmåttet visar runt 420 kilo för nu. Leo har, som araber ofta har, en ganska kort rygg och kropp. Så även om han är rund så är det inte så många kroppscentimetrar de är fördelade på. Alltså tror jag på det här. Jag ska nog i alla fall försöka hålla mig till den här metoden.

Ridturen gick i alla fall bara i skritt och vädigt bra i den allt mer fina vädret. Det började iskallt och slutade varmt och skönt. Väl uppe i hagen passade jag och Eva på att skura ur vattenbaljan ordentligt.

måndag 14 juni 2010

Vikt på två sätt

Idag uppe i hagen provade jag att viktmäta Leo enligt två metoder. Dels på det vanliga viset med måttviktband. Den här gången hade jag letat reda på mitt eget Börjes-måttband, jag brukar låna Evas från Hööks annars (om det nu har någon betydelse).

Viktmått blev 530 kilo.

I senaste numret av tidningen Equipage fanns en formel jag inte testat tidigare. För att minnas hur man gör fotade jag helt enkelt av bilden i tidningen och skriver upp fromeln här.

Mät omkretsen i sadelgjordsläget. Mät längden från armbågsspetsen till bärbensknölen.

(omkrets * omkrets * längd) / 8900 = vikten

Leo idag O=199 L=121 gör vikten 538.

Stämmer alltså rätt bra med viktmåttbandet trots att jag nog nog mätte lite för högt upp på manken, med andra ord väger han nog egentligen några kilo mindre.

Dessvärre tyder detta på att herr häst inte gått ner ett smack trots att han nu går med betesreducerare på. Men som sagt, jag ska mäta om någon dag eftersom jag misstänker att jag gjorde en felaktig mätning på omkretsen.

onsdag 9 juni 2010

Sommarbete och drömmen om den nya sadeln

Leo går på bete i sommarhagen tillsammans med Herkules nu. Av både den ena och den andra orsaken har ridningen legat lågt ett par veckor nu. Det är mycket med barnens skolor och jag har varit så oresonligt trött. Rent mentalt går det ingen som helst nöd på hästen, han mår gott i sin enorma hage med sin bästa kompis. Däremot tenderar herr häst att bli väl rund. Jag har köpt en betesreducerare av hinkmodell. Den går han med mesta tiden och jag tycker mig se en viss effekt nu efter cirka två veckor. Hålet i hinkens botten har blivit större (nött) så han petar i sig så det räcker till. Dock tar jag av den lite då och då så att han får äta sig lite mätt för välbefinnandets skull. När hinken åker av får han passa på att slicka i sig mineraler, det älskar han och då förstår jag att de behövs också.

Äntligen, äntligen har jag beställt den hett efterlängtade bomlösa sadeln jag sett ut. Till den köpte jag också den nödvändiga paden och ett par plaststigbyglar. Eva har likadana och de är sköna för knä och höft (där tanter som jag gärna får lite ont). Ungefär två veckors leveranstid fick jag besked om, men den som väntar på något gott ...

En eftermiddag tog Amelie och jag med oss ett stort gammalt överkast upp till hagen. Jag har funderingar på att göra om det till en dekorativ täckelse till Leo (för en speciell begivenhet). Jag ville prova lite mått. Det här blev tillfälle till en stunds rolig lek. Vi upptäckte nämligen att när vi kom bärande på det stora byltet blev först Herkules rätt orolig, och i och med det undrade Leo också vad det var för skum grej. Vi kastade hela schabraket i gräset och strax var Leo framme och nyfiket nosade. Vi lyfte upp byltet igen och Leo följde med när vi gick. Då bredde vi ut den på marken och Leo nosade och satte upp en hov. Vi lockade och pockade lite och till slut stod han på den med alla fyra. När han klivit av började Amelie släpa överkastet längs backen samtidigt som hon skakade på det och gjorde "böljor". Leo travade efter och försökte fånga den genom att sätta upp en hov så det tog tvärstopp. Han hade hur kul som helst. Herkules ville inte vara med och leka utan höll sig lite i närheten medan han misstänksamt tittade på.