Försiktigt igång

Amelie tog en liten skrittvända, med några travsteg, på prinsen idag. Han ska ha varit otroligt pigg och GLAD att få göra något. Öronen kavat framåt, liksom hela hästen *s*.  Inga symptom från det onda benet kunde anas, otroligt finemang. Glad!

Själv har jag skaffat mig en spricka i en tå, kan alltså inte vare sig (knappt) gå, inte mocka, inte rida. Surt!!!

Broddar

Idag fick Leo brodd. Renspigg, stålborste, gängtapp och broddnyckel. Det plus en pall att sitta på (så att ryggen överlever) samt två assistenter så var saken biff. 16 brodd på plats. Soraya broddade vi i onsdags. Han står fortfarande på box, det får han fortsätta med i alla fall någon vecka till. Det beror lite på när Bettan vill ha tillbaka boxen till Daimler (hon går fortfarande på kryckor). Nu märker man inget av hältan vid vanlig gång, och han klarade av att belasta den "onda" hoven medan vi broddade så han är på rätt väg. Måtte det fortsätta åt det här hållet nu :o)

Bytt hage

Eftersom Leo nu står inne och behöver lagom vila för hoven får han gå ut i nedre hagen tillsammans med Akleja och Herkules. Det är ett lugnt gäng och hagen är mycket torrare och slätare än den stora vid lösdriften. Jag tror inte på sjukhagar och boxvilor, utan på att skapa en gynnsam miljö där hästen själv kan reglera sin rörelse. Rörelse stimulerar blodcirkulationen och gynnar därigenom läkningen. Det har snöat och blivit vitt och fint. Leo klarade till och med att gallopera i hagen... fast DET kunde han ju ha väntat lite med den lille rackaren.

Luciatåg, Leo installad

Flickorna red lussetåg i samhället idag. Leo blev ensam i hagen som är mycket kladdig och lerig vid vattentunnorna och vid in/utsläppet. Påfrestningarna på det onda benet blev stora av att han sprang och sög fast i gyttjan. Han kunde knappt stödja på hoven vid intaget. Leo får låna Daimlers box tills vidare, han går ut i lösdriften eftersom Bettan ändå inte kan sköta hans box medan hon själv går på kryckor (opererat foten).

Inte bra än

I går morse (fredag) rör sig Leo mycket bättre efter en natt i box. Han får gå tillbaka ut i lösdriften och även sova där under natten till lördagen. Markerar vid gång. Vill inte lyfta höger fram eftersom den vänstra gör för ont att stödja på. Men ändock, mycket bättre. Finner inga svullnader, ingen värme, inga sårskador. Mysko. Is i magen och avvaktar.

Halt, vänster fram.

Amelie och Rebecca hittade Leo svårt haltande i hagen på eftermiddagen. Han får stå inne under natten, Rebecca lånar ut Aklejas box och hon går i lösdriften.

Ut en sväng i mörkret

Så länge sedan som jag sist gjorde en anteckning här är det inte sedan jag red. Men inte blir det så ofta just nu, det ska ändå erkännas. Det är mörkt, regnar ofta, blött och den eviga leran slår alla rekord. Leo (och Soraya) blev omskodda för en och en halv vecka sedan och fick då snösulor ilagda. Det känns nästan som ett skämt. Brodd brydde jag mig inte om, men egentligen borde jag ha fått det isatt, det blir så otroligt jobbigt att gänga upp hålen när skon börjar bli lite använd. Tur att hästarna har en stark husse med en skarp gängtapp.

Igår trotsade Eva och jag mörkret i alla fall. Vi kom igång såpass tidigt att det var skymning när vi tog in hästarna från hagen vid halv fyra. När vi red iväg var klockan 16.10 och beckmörkt. Vi red ut i alla fall, Eva har en ny bra lampa att fästa i hjälmen, finns på Ö&B för 29 kronor, så det ska jag köpa varsin till mig och Amelie. Vi tog vägen ner till kyrkan, kantzonen till Lisselbyvägen och sedan upp dit och tillbaka. Det gick till och med att trava på Lisselbyvägen. Hästarna tyckte det var mysigt att slippa den tradiga paddocken, det märktes.

Vi har stallvecka nu. Amelie fixade allt i måndags, jag tog allt igår eftersom hon skrev provet för Grönt kort (jag hoppas det gick bra, det är inskickat nu) och nu får gumman fixa flera dagar i rad på grund av mitt jobb, ridlektioner med mera.

Regn och rusk

Ja, så har det varit nu. jag tycker verkligen illa om den här årstiden. I och med att jag har jobbat jättemycket den senaste veckan, hela helgen också i kombination med det mindre inspirerande konstanta regnstrilandet så har ridningen fått lida. Men igår blev det en liten stund. Jag red tillsammans med Eva och Amelie i paddocken. Klockan var nog runt halvåtta när vi väl kom ut dit. Småregn och småblåst. Verkligen inte Leos favoritväder. Det märktes för så fort vi gick mot vinden krullade han nästan in huvudet mellan frambenen i ett försök att skydda ansiktet. Det är inte lätt att få till någon koncentrerad ridning då. Efter en knapp halvtimme ville han inte alls mer, och ingen av oss andra heller. I stallet mumsade vi Daimtårta (efter min lilla avramling förra veckan).

Ofrivillig avsittning

Solen överaskade oss med sin närvara idag och eftersom jag var ledig på dagen och dottern relativt sjuk/frisk tog vi hästarna för en liten uteritt i det vackra vädret. Amelie ville visa var hon och hennes kompisar brukar rida nere vid Blackstafjärden, men det visade sig svårt eftersom stubben höll på att plöjas upp och vi inte kom fram där vi tänkt. Amelie ville att jag skulle trava fram mot Blackstahållet så var tanken att jag skulle stanna och hon få gallopera ikapp oss. Ett par hundra meter fram gick en svärm rådjur som Leo såg och jag märkte att han inte riktigt uppskattade vad han såg, men det verkade inte vara någon större fara. Jag travade på och plötsligt var det ett rådjur som hoppade iväg varpå Leo kastade sig i nittio graders vinkel åt vänster. Jag flög av åt höger. Sådär ja, nu blir det ännu mer tårta i stallet vid tillfälle. Ingen större skada skedd, jag känner lite grann i nacken, en lätt stelhet bara. Kläderna ligger i tvättmaskinen. Jag tog mig i alla fall upp igen och vi red hemåt. För övrigt var Leo glad och pigg men tycker stubb är vasst och leriga körvägar är kladdiga.

Eva och jag red våra hästar i paddocken, som det ju blir så här års på kvällarna. Det är enda stället det är lite ljust. Samtidigt var Amelie och Rebecca där och "försökte" rida sina med repgrimma. Amelie gled av, jag undrar om vi får tårta i stallet nu ;o)

Vi "tanter" struttade på med sådant man gör i paddocken. Volter mest för min del. Galoppfattningarna som jag tycker jag fått till rätt bra på sista taget ville sig inte riktigt idag, men efter en del kämpande fick jag till det ett par gånger i vart varv. Jag tror Leo egentligen var på väg hem till stallet i tanken, vi hade nämligen ett brake mitt i ridpasset där vi skrittade runt samtidigt som tjejerna promenerade hem med sina hästar. Leo tyckte absolut att han var avskrittad och ville avsluta i det läget, det märkte jag tydligt. Nya tag nästa gång. I övrigt glad och pigg häst som faktiskt blev lite svettig.