Spårig paddock

Så äntligen är Leos matte pigg igen. Eva och jag stämde möte halv sju och då var det kolmörkt förstås. Ridning i paddock.. det är inte alldeles lätt det heller. Det finns upptrampade spår runt fyrkantsspåret och en stor volt längst ner mot grinden med en mindre minivolt inuti. Allt upptrampat som ett smalt dike. Det går liksom inte att göra så mycket då, tempoväxlingar, lite skritt, lite trav.. halt... tre steg.. halt...byt varv... osv. osv. Amelie var med och "terrade" oss ;o) Hon fick rida en liten stund hon också men allt som allt var vi rätt uttråkade efter en halvtimme. Mer än så blev det inte idag. Leo pigg och lite taggad efter att ha stått ett tag. Men glad och go.

Att rida ut var inte att tänka på då rishögarna som legat sedan skogarna runt höggs ner nu flisas för fullt. Det betyder stora maskiner som väsnas, kranar som viftar hotfullt och lastbilar som kör i skytteltrafik i stort sett dygnet runt.