Hovslagare och liten tur ut

Klcokan tio kom vår hovslagare Stefan. Han lade om skorna på både Leo och Surris. Nu har de fina fötter och jag är en tusenlapp fattigare.

Efteråt tog Amelie och jag en liten skrittur ut barbacka. Det gick sådär måste jag säga. Jag litar inte alls på min balans när jag inte har sadeln (även om den lär vara rätt ok) så jag har svårt att våga trycka till när Leo envisas. Sådant märker en häst omedelbart så när Surris inte hade lust att gå längre såg även Leo till att inte ha lust längre. Amelie hade säkert rett ut situationen, men som sagt ... Jag vågar inte riktigt. Vid ett tillfälle hoppade jag faktiskt av och ledde honom sedan till paddocken, där det finns en bra pall så att jag kom upp igen. Vi red där en stund, men det är svårt att hitta på något vettigt i den djupa och knöliga snön.